Fördjupningsuppgift - Strindberg på Instagram

Det finns många bilder på Strindberg och han tog också under hela sitt vuxna liv många foton av sig själv. Porträtten skickade han till familj, vänner och bekanta. Han tyckte om att synas och det var ett sätt att gestalta sig själv som han ville bli sedd.  Det påminner ganska mycket om hur vi idag publicerar bilder på oss själva på till exempel Facebook och Instagram. Elevernas uppgift blir därför att närläsa en bild av Strindberg och göra ett eget Strindbergsporträtt med sig själva i huvudrollen.

Läsa och skriva år 7-9

Centralt innehåll och kunskapskrav

I det centrala innehållet under rubriken Läsa och skriva anges för svenska år 7-9  ” Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse”.

I kunskapskraven beskrivs olika kvalitéer när det gäller att kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Här finns också krav på att eleverna ska kunna: Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor och föra resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleverna ska kunna ange källor, referera och citera. De ska också ha förmåga att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar, och kunna ta emot respons och genom bearbetning förtydliga och utveckla sina texter.

I Skolverkets kommentarmaterial understryks att undervisningen ska behandla skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Tala lyssna samtala år 7-9

Centralt innehåll och kunskapskrav

I det centrala innehållet gällande tala, lyssna och samtal anges för årskurserna 7-9  ”Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.”

I kunskapskraven formuleras kvaliteter i att samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och att förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande struktur och innehåll och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

 I Skolverkets kommentarmaterial poängteras att ”eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycks­former. Dessa uttrycksformer kan vara film, teater, digitala presentationsprogram eller manuellt och digitalt bildskapande och är också delar av en fungerande språkförmåga”. För de äldre eleverna ska undervisningen behandla ”skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar”.

Utifrån de mål som finns i ovanstående styrdokument passar uppgiften bra då den sammankopplar klassisk litteratur med den egna personen, använder sig att det vidgade textbegreppet och öppnar för reflektion i såväl tal som text och bild.

Uppgiften att lära känna Strindberg för att sedan välja en bild av honom och göra en personlig parafras som sedan används för en muntlig presentation skulle utan tvekan kunna genomföras i såväl lägre som högre årskurser men jag valde att jobba med årskurs 9 i svenska då vi har lagt mycket fokus på författaren och hans verk Ett halvt ark papper under temat litteraturhistoria. Detta är endast en del i det större arbetsområdet men kan i sig utgöra ett bra underlag för bedömning av de olika förmågorna eleverna förväntas besitta i svenska.

Instruktionerna till eleverna ligger på min pedagogblogg och är även underlag för lärarkollegor som vill följa min lektionsplanering då jag tycker att det är mycket sällan som lärarunderlag behöver skilja sig nämnvärt från de instruktioner eleverna - som ska utföra uppgifterna - behöver ha tillgång till.
http://chsvenska.blogspot.se/2013/11/strindbergportratt-9b.html

På min pedagogblogg finns även länkar till alla mina elevers bloggar och under rubriken 9B (i höger länkfält) kan man således hitta alla elevarbeten. För sakens skull har jag dock lagt två representativa länkar här så att man på ett enkelt sätt kan hitta produktionerna och få en uppfattning om uppgiftens utformning. Och med representativa åsyftar jag könsaspekten, en pojke, en flicka =).
http://chjohboh045.blogspot.se/2013/11/instagram.html
http://chnatsan.blogspot.se/2013/12/strindbergportratt.html

Den här typen av arbetsuppgifter är automatiskt nivågrupperande då eleverna själva lägger nivån för slutprodukten. Uppgiften i sig är inte komplicerad, inte heller användandet av resurserna, det är i engagemang och textproduktion eleverna visar sina olika kvaliteter och de flesta uppgifter jag arbetar med i svenska och engelska följer detta koncept. Fokus ligger ju på språket; att utveckla sin uttrycksförmåga, sitt språkliga omfång och sin analys och reflektion och då är samverkan med ljud och bild väldigt tacksamt. Jag undviker att arbeta med uppgifter som låser eleverna i en och samma mall då jag, stärkt av Ken Robinson, tycker att val av stoff och elevinflytande är viktiga utvecklingsfaktorer. Och så har jag ett uttalat digitalt engagemang, jag är väldigt förtjust i den tekniska utvecklingen, kan fullständigt förlora mig i nya applikationer och program och lägger vansinnigt mycket tid på webbresurser om 21st Century skills. Jag kan kombinera språkämnet med digital teknik och jag gör det för att det är roligt och jag är en god förebild för eleverna med min kärlek till teknologi och digital information. Därför valde jag den här uppgiften att redovisa istället för det Scratch-projekt jag genomförde i årskurs 8 tillsammans med vår tekniklärare. Där hamnade nämligen fokus mycket mer på tekniskt genomförande och elevernas reflektioner handlade uteslutande om frustration över hur svårt det var och hur det inte blev som de ville. Fegt av mig att välja en typisk svenskauppgift? Ja, säkert, men sån är jag ;). Arbetet med Scratch finns naturligtvis på min blogg chsvenska.blogspot.se och alla elever i åk 8 har sina bloggar - där deras reflektioner finns - länkade i höger sidofält - knock yourself out!

Jag anser mig ha tur i mitt yrkesval då jag läste till lärare i svenska och engelska. Dessa språkämnen har ju nämligen sin bas i skapandeprocessen redan från början och det digitala berättandet kan både underlätta och förstärka den språkliga utvecklingen. Till exempel så tillåter - och ibland förutsätter - tekniken arbete utanför klassrummet, det som Bryan Alexander benämner som Physical Relocation och som tilltalar många ungdomars skaparförmåga idag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar (Lgr11) är också mycket enklare och mindre resurskrävande idag för elever kunde - innan 1-1 satsningen i svenska skolor - lägga orimligt mycket tid på att färglägga rubriken på väggplanschen. Ett arbete som inte hade många bedömningsgrunder i svenska... Att däremot med hjälp av filterfunktionen i applikationen Instagram kunna lägga precis rätt ålderdomliga känsla över det egna ansiktet är att använda tekniken till att förstärka deras kreativa tanke.
Nu anser jag naturligtvis inte att berättarprocessen på något sätt är specifikt förbehållen språkämnena, elevernas egna texter och tankar, bilder och strofer har sin givna plats i alla ämnen. Det är ju den egna personens utveckling och insikter om värld och omgivning som vi vill lyfta - i alla ämnen - och där kan den digitala tekniken, med alla sina olika plattformar och utjämnande möjligheter (läs stavningsprogram, talsyntes etc.) bidra till att alla får samma möjlighet. Samma möjlighet att förstå all information omkring oss, ta ställning till alla olika källor vi har att ösa ur och ställa det egna jaget i relation till detta.
Och det är där bedömningsnivån hamnar i dessa elevarbeten; i vilken grad har de förstått vem Strindberg var?, vilken av alla bilder valde de?, varför valde de just den?, hur har de valt att gestalta honom?, vad säger deras val om dem själva? Och slutligen - hur har de på sin blogg och i sina presentationer formulerat dessa insikter?